Jag vet inte om så många gör det nu för tiden. Syr små påsar och stoppar lavendelblommor i dem. Att placera mellan lakanen i linneskåpet. Det kanske var mest förr. Däremot är det många som tror att lavendel bara är en god tvåldoft, eller en fin blomma som funkar bra att torka. Trodde det själv till för bara ett par år sedan, då jag plötsligt fick för mig att baka lavendelskorpor. Och det var väl gott. Sådär. Fick dock äta upp alla själv, för familjemedlemmarna var rätt så tveksamma. "Kan du inte göra utan lavendel nästa gång...?" Jag vet inte varför jag fortsatte ändå. Jag var ju själv inte överförtjust. Men jag stoppade lavendelblommor i brödet. Gjorde chokladtryfflar med lavendel. Blandade lavendel i jordgubbssylten. Det uppskattades fortfarande inte av familjen. Men själv blev jag mer och mer lavendelberoende. Och nu är jag fast. Kanske beror det på att det smakar och doftar sommar. Fransk riviera, böljande blomsterfält, en torr doft av värme. Inget är som sommaren. Kombinationen choklad och lavendel är extra oemotståndlig.Sedan förra året har lavendelsockret tronat på min hylla. Så länge behöver blommorna inte ligga för att sockret ska dra åt sig smak, men jag har inte hjärta att ta bort dem. Tycker att det ser fint ut. Fast nu funderar jag starkt på att använda sockret, kanske till en lavendelpannacotta. Och då blir det nog godast om den får vara lent och milt lavendelsmakande, utan irriterande frön på tunga. Kanske får jag äta alla pannacottor själv. Vad tjock jag ska bli.
Lavendelsocker
3 dl strösocker
1/2 dl lavendelblommor
Varva blommor och socker i en burk. Förslut och låt stå i minst 3 veckor. Sila bort blommorna eller behåll dem i. Strö sockret över yoghurten, i teet, över glassen eller byt ut det vanliga strösockret i vilket bakverk som helst mot lavendelsocker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar